Inne på min andra kopp té. Har suttit och kollat igenom hela mitt bloggarkiv, inklusive Lizas typ. Och jag har kommit på mig själv att verkligen älska minnena. Gröna dalen skolan, gymnasietiderna, filmkvällarna, tékvällarna, krökkvällarna, finkan, valparna, alltså ALLT. Jag blir helt galen av att det inte är som förut. För jag saknar verkligen när ALLA tjejerna umgicks. Jag blev helt glad när jag läste vissa inlägg som Liza hade skrivit om alla tjejer, samt när jag skrev också. Vart har vi tagit vägen tjejer? Ärligt.