Nu är jag äntligen hemma efter en hektisk dag med barn och hårfixande. Men ack så underbara Jennifers småsyskon är, är ju lite smått förälskad i den minsta, Dante, iiiiiiiiiii miiiiiiiiiiiiiiitt hjärta alltså. Fast jag tycker alltid mest om dem minsta, eftersom att dem inte förstår något och bara är.
Jag kommer typ köpa nåt till mitt barn så den stannar i växten och inte blir äldre än 3! Så känns det iaf nu.
Anywho, nu är jag äntligen mörkhårig o fin i håret igen, slipper höra massa klagomål på jobbet bland annat haha.

Imorrn ska det firas så nu ska jag sovis. ADIOS!