Jävla förhållande.
Det är just den här dagen man saknar ett förhållande. Söndagen är till för att löka med sin partner, serious. Visst är det skönt att softa själv, klagar inte för fem öre, men ibland är det fan långtråkigt. Alla lökar ju alltid hemma på söndagar, finns knappt en käft som orkar göra nåt eftersom att alla förmodligen är slitna från helgen osv. Men har man den där lilla partnern som måste spendera sin söndag med en så är söndagen räddad. Jävla skitsöndag. Den dagen borde inte ens få finnas, kan man inte bara sätta dit två lördagar istället, det har ju varit kalasbra!
Och nej jag saknar inte mitt förhållande som jag hade, det var inte det jag ville få ut av att skriva detta. Jag saknar förhållande, men inte det jag hade. Varför sakna något som gick rent ut sagt åt helvete? Att ödsla 4 (typ 5) på nån igen kommer jag inte göra. Nästa gång (när/om det nu skulle hända) så har man ju lite erfarenhet, då kanske man ser redan efter nån månad, har man tur - en vecka, att det går åt skogen, och inte märka det efter några år utan att kunna dra sig ur.
Dock hatar jag förhållanden också. Eller rättare sagt, förhållandens akt i sig. Vissa får inte gå ut och kröka = svartsjuka. Vissa får inte umgås med snubbar = svartsjuka. Vissa är för besatta av sina partners = s v a r t s j u k a. Vissa är helt cp i huvudet och man hajar inte ens varför dem två hookar = FRÅGETECKEN. Vissa är grova rövslickare/tofflar = SKJUT ER SJÄLVA.
Jag kan ju inte säga att jag var världens ängel mot min förra, men han fick skylla sig själv eftersom att han drog in skiten i förhållandet och till sist ruttnade jag med och sket i allt typ. Jag spenderade hellre kvällar hemma och sket i alla mina polare, men det är aldrig något jag kommer göra om. Lär er, kompisar går ALLTID före pojkvän/flickvän. Det är DEM som står där när det går åt helvete, det är dem som stöttar, det är dem som varar föralltid. Det gör inte din pojkvän/flickvän. Välja vän eller partner? VÄN såklart.
Shit vad jag skrev en bok, men var tvungen att skriva nåt kult, och har ju faktiskt inte yttrat mig på ett jävligt bra tag om saker och ting, och detta är något som faktiskt har suttit på min hjärna ett tag.
Och nej jag saknar inte mitt förhållande som jag hade, det var inte det jag ville få ut av att skriva detta. Jag saknar förhållande, men inte det jag hade. Varför sakna något som gick rent ut sagt åt helvete? Att ödsla 4 (typ 5) på nån igen kommer jag inte göra. Nästa gång (när/om det nu skulle hända) så har man ju lite erfarenhet, då kanske man ser redan efter nån månad, har man tur - en vecka, att det går åt skogen, och inte märka det efter några år utan att kunna dra sig ur.
Dock hatar jag förhållanden också. Eller rättare sagt, förhållandens akt i sig. Vissa får inte gå ut och kröka = svartsjuka. Vissa får inte umgås med snubbar = svartsjuka. Vissa är för besatta av sina partners = s v a r t s j u k a. Vissa är helt cp i huvudet och man hajar inte ens varför dem två hookar = FRÅGETECKEN. Vissa är grova rövslickare/tofflar = SKJUT ER SJÄLVA.
Jag kan ju inte säga att jag var världens ängel mot min förra, men han fick skylla sig själv eftersom att han drog in skiten i förhållandet och till sist ruttnade jag med och sket i allt typ. Jag spenderade hellre kvällar hemma och sket i alla mina polare, men det är aldrig något jag kommer göra om. Lär er, kompisar går ALLTID före pojkvän/flickvän. Det är DEM som står där när det går åt helvete, det är dem som stöttar, det är dem som varar föralltid. Det gör inte din pojkvän/flickvän. Välja vän eller partner? VÄN såklart.
Shit vad jag skrev en bok, men var tvungen att skriva nåt kult, och har ju faktiskt inte yttrat mig på ett jävligt bra tag om saker och ting, och detta är något som faktiskt har suttit på min hjärna ett tag.
Kommentarer
Trackback
